Referat från VM i Kolding, 2007

Uppladdningen för årets VM började under vintern. Vigganseglarna hade samlats för att planera säsongen och ha lite trevligt. Då Martin berättade att det inte fanns något vatten att segla på i Kolding. Fram kom google och mycket riktigt så såg vattnet klart litet ut för ett VM med knappt hundera båtar. Inte roligt. Efter detta var förväntningarna lite lägre stälda på rolighetsgraden av VMet.

När vi sedan kom på plats augusti så kom den ena efter den andra och ojade sig för vilka konstiga vindar det var. Man kunde ligga 10 meter ifrån varan och få 30 graders vinkelskillnad. När sen arrangöreran visad banskissen och vi kunde räkna till 12 olika märken och båtar på banan så blev oron ännu större. Kommer de någonsin orka lägga om banan? Verkade kunna bli ett klart struligt arrangemang.

När sen tävlingarna kom igång så visade sig alla farhågor obefogade. Arrangörerna var mycket duktiga och ambisiösa. De flyttade banan när vinden vred och la så gott som perfekta linjer. Vinden var helt ok och varierade inte alls så lokalt som dagarna innan. Det visade sig flera gånger att det inte spelade så stor roll om man gick på höger eller vänster kant, bara farten fanns och man seglade inågorlunda vindar så låg man bra till vid första kryssmärket. Dessutom hade arrangörerna beställt sommarväder under hela veckan vilket gjorde det väldigt trevligt att segla.

Under de första två dagarna seglades kvalifieringar och sedan delades fältet in i guld och sliver fleeter. Alla de förväntade toppnamnen lyckades ta sig till guldfinalen. Så det var gott om personer som var sugna på medlajerna.

Inför sista dagen satt alla sinllen och spekulerade. Framförallt i vilka som hade möjlighet att vinna eller få medalj. Det var fem båtar som låg i en lite egen tätklunga: Hasse A, Lecke, Peter A, Heiko och Uffe. Stellan räknade och konsterade att han skulle få det väldigt svårt att vinna från sin 6 plats (om man räknade bort två race), det är svårt att segla in 10 p på flera och inte troligt att alla skulle segla bort sig.

Sista dagen började med att flera av toppbåtarna verkade ha fått lite nerver och seglade in ovanligt långt ner. Sen fick Hasse Asklund problem med roderlinorna (inte första gången…sista?) och fick bryta de två återstående seglingarna. Stellan avslutade starkt och slutade tvåa, Ulf blev trea. Lecke var den som seglade klart bäst totalt sett slutade även som segrare. Mycket välförtjänt! På fjärde platts kom Heiko och fema blev undertecknad. En stark dominans av svenskar, hoppas de andra ser det en morot att träna mer så får vi se hur det går nästa år.

/Emil